Att skriva av sig.

Kompisar, whats up? 
Vet att förmodligen ingen läser min blogg längre. Och det gör faktiskt inte så jättemycket för min del. Jag känner mest att jag är inne i en period där jag behöver skriva av mig. Inte nödvändigtvis för att någon skall läsa det, men för att jag behöver få ut det i ord på papper. Men då jag är för lat för att skriva för hand, och jag alltid kan spara allt i bloggen om man vill gå tillbaka senare så kan jag ju likagärna lägga upp det här. 

2016. Ett ganska stort år. 16 december 2015 flyttade jag in i min egna lägenhet, min första. För mig var det ett stort men naturligt steg att flytta hemifrån. Bara någon månad senare så började jag träffa min nuvarande sambo, Erik. Vi har nu träffats och varit tillsammans i över 9 månaders tid. Tiden går jävligt fort när man har roligt. Tillsammans har vi skrattat, gråtit, slagit oss, stökat ner, städat upp och varit på äventyr tillsammans. Erik är en kille som kom in ganska snabbt i mitt liv, en kille jag väldigt snabbt fick förtroende för till skillnad mot killar jag träffat innan under mina år som tonåring. Detta är på en ny nivå. Hur cheesy det än låter är detta mannen som jag vill skall sätta en ring på mitt finger en dag, så känns det. Kalla oss tonårskära, om ni vill. 
 
Vad har hänt under 2016 då? Jag har jobbat på många olika jobb. Jag jobbade som lärarvikarie och fritidspedagog under hela vintern och våren. Jobbade extra på Espresso House Kista Bibliotek (världens längsta cafénamn?) men var lärarvikarie i grunden. Började sedan en inlärningsprocess på Haymarket by Scandic, men det kändes inte alls rätt och kontraktet hölls inte så jag sade upp mig. Det hade varit en öppning in i hotellbranschen men det kändes inte som det jag ville göra, så då blev det inte så. Påbörjade min säsong som Enhetsansvarig på Gröna Lund, men magkatarren och psyket tog alldeles för mycket stryk så tillslut så gav jag upp min tjänst där och bytte ut den mot en 30h/v-tjänst på Espresso House Kista Galleria. Där har jag nu jobbat sedan början på juli, och det har gått upp och ner men jag hänger kvar där eftersom att baristayrket på riktigt är min grej och det jag älskar att göra. 
 
I övrigt då? Hälsan. Den har ju också gått ganska mycket upp och ner, tjoho? Ögonen håller sig stabila i år. Hela förra våren och sommaren var det kaos och läkarbesök 1-2ggr per vecka. Nu har jag inte varit där sedan i våras, så nu är det kontroll snart igen. Magkatarren är käpprätt åt helvete och jag skulle gärna skicka min magsäck ner till Satan själv om jag kunde, men så funkar det ju inte riktigt. Någon som vill byta? Nä, trodde inte det. Men, men. Magkatarren bråkar dag som natt. Har ont, det svider, får halsbränna och ja det är bökigt helt enkelt. Har provat alla tabletter och mediciner som jag fått, men inget hjälper. Inväntar sedan i maj/juni en tid för Gastroskopi på Sophiahemmet, MEN har fortfarande inte hört någonting så jag antar att jag fortfarande står i väntelista. Skall ringa och skälla imorgon. Eksemen bråkar, huden är torr och ja. Det är lite sådär helt enkelt, men man skall inte klaga. Jag har inte problem med hjärtat, och jag lider inte av någon sjukdom som påverkar hjärnan. Så jag skall vara glad. Det hade ju faktiskt kunnat vara värre, right? 
 
Kul fakta? Jag har hunnit tatuera mig, några fingertatueringar föll på plats. Meningslösa, men jag gillar dem. Vi köpte hund, en fantastisk amstaff som hette Balder. Men dessvärre trivdes han inte riktigt och för att göra det bästa för hunden så fick han flytta till ett annat hem i Hässelby. Tråkigt, men ett bra beslut. Idag är vi dock ändå tre i hemmet. Jag, Erik och lilla katten Towtow. En korthårig Norsk Skogskatt på 8 år som har bott hos Erik sedan kattungetiden och som nu har fått flytta hem till oss. Min kattallergi bör hata mig, men det gör den faktiskt inte. Känner knappt någonting, så allergin kanske börjar ge med sig lite? Så nu ligger han i alla fall här i knät och spinner som en ferrarrimotor. 

Bytt hårfärg har jag gjort också. Efter över 2 år som rödhårig bestämde jag mig för att gå all black, så atteeeh det blev så. Håret blev svart som natten och nu är det dags att färga igen men jag funderar på att låta det blekas lite och sedan övergå till en blondare nyans. Har ju inte varit blond på väldigt många år nu, kanske skall jag följa den gråblonda trenden som går?
 
Bil har vi köpt också. Mormor ville uppgradera sig, och åkte och köpte en sprillans ny Toyota så jag fick kompispris på hennes Volkswagen Golf från 06 som hon hade. Så den är nu i vår ägo, vår lilla blå pärla. Fantastiskt trevligt med bil, faktiskt. Nu försöker vi få tag i en hyrplats för vintern för att slippa stå på gatan och bli insnöad av plogbilarna, men det är lättare sagt än gjort här i lilla Blackeberg där varenda hushåll äger bil/bilar.
 
Erik är på jobbet och meckar cyklar, och jag själv jobbar kvällspass för tredje kvällen i rad så jag sitter hemma i sängen i väntan på bättre tider. Skall ha möte med Emma innan arbetspasset idag, så skall in lite tidigare men annars är allt i sin ordning. Jag hoppas på en lugn kväll så att jag slipper stressa mig igenom stängningsmomenten på jobbet. Ledig onsdag och torsdag, jobbar hela helgen. Trist men så är det ibland.

Vet inte om jag har så mycket mer att ventilera kring i nuläget, men kanske bidrar med lite bilder under dagen. 
Vem vet? 

Kommentarer ♡



Kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0