Återhämtning

Ja ni, mina vänner. Återhämtningen, hur går den?
 
Det pendlar upp och ner, fortfarande. Jag går med en otrolig längtan efter att få komma tillbaka till min arbetsplats och efter att få mysa med mina kollegor. Jag saknar verkligen att ha vettigare rutiner, jobba hårt och ligga i som jag alltid gjort. Samtidigt som jag är fullt medveten om att den här återhämtningsperioden är otroligt viktig för min hälsas skull. Jag går hos min terapeut en gång i veckan, jag har bokat en akupunkturtid och mina dagliga mål just nu är att hålla ordning på kost och sömn. Att försöka sova ordentligt på nätterna och att försöka få i mig mer än ett mål per dag. Utan mat och sömn så försvinner ännu mer ork/energi/kraft och därmed mår jag sämre psykiskt än vad jag normalt skulle göra. Jag är fortfarande sjukskriven och har i stort sett inte jobbat någonting på senaste, för att jag helt enkelt inte varit kapabel till det. 
 
Det är otroligt tungt för en person som mig att känna sig värdelös. Jag är orkeslös och vissa dagar är det en ren kamp att ens ta sig ur sängen. Jag känner mig lat, även om jag samtidigt försöker intala mig själv att jag inte är lat och att detta inte alls handlar om lathet. Jag känner mig värdelös som inte orkar, jag känner mig värdelös när det känns som en kamp att ens försöka ta sig ur sängen. "Jag menar, hur jobbigt kan det vara att gå upp på morgonen?" Jo. SKITJOBBIGT ska jag tala om för er. Ibland vill jag inte alls. Vissa mornar kan jag ligga gråtandes i sängen i bra många timmar innan jag ens orkar sätta mig upp. Psykisk ohälsa tär något enormt på livskraften. 
 
En normal natt för mig så vaknar jag i snitt en gång i timmen. Vissa gånger jag vaknar kan jag även ligga vaken i timmar. Varför? Det kan jag inte sätta fingret på. Det är tungt, det är jobbigt och jag känner trycket över bröstet. Ännu mer stressad och ångestfylld blir jag när jag inte kan somna om trots att jag egentligen är trött. 
 
Men jag återhämtar mig. Jag jobbar med min ångest och jag bearbetar den. Jag försöker just nu hitta min väg tillbaka och förhoppningsvis är jag tillbaka på banan inom snar framtid.
Jag är inte där riktigt än, men jag ska nå mitt mål.
 
Over and out.

Skoda VS BMW 2.0

 

Tacksamhet

Somliga säger att det är under en krissituation som man inser vilka som står vid ens sida och vilka som inte gör det. I dagsläget relaterar jag otroligt mycket till det på grund av att det nu för mig står tydligt vilka som backar upp mig när jag behöver det som mest, och vilka som inte gör det. 
 
Det som jag går igenom just nu kanske inte är mycket för världen. Men det är mycket för mig. Mitt psyke har blivit sönderkrossat, och just nu så bearbetar jag för att kunna komma tillbaka på banan. Jag har gråtit oräkneliga timmar, jag har känt mig otrygg och ensam. Jag har fallit så långt ner på botten att det känts som att jag befinner mig en bottenlös brunn. Men tack vare personerna som jag har i min omgivning så orkar jag med. Tack vare personerna som står vid min sida så orkar jag ta mig igenom dagarna trots att det stundvis är väldigt tungt. Min telefon och mina sociala medier har nog aldrig svämmat över så pass mycket som dem gjort under den senaste veckan, och jag kan inte finna ett bättre ord än TACK.
 
Jag tänker inte nämna några namn, och jag tänker inte peka ut specifika personer. Då Ni som läser detta mycket väl vet själva om ni stått vid min sida den senaste veckan eller inte. Jag vet mycket väl att Dessa personer - som berörs - är väl medvetna om det utan att jag behöver skriva en lista med namn. 
 
Till er som är berörda.
Jag försöker sammanfatta ett stycke där jag någorlunda kort vill försöka beskriva hur oändligt tacksam jag är över att jag har er i mitt liv. Jag vill tacka er för att ni har ringt och smsat mig. Jag vill också tacka alla er som skrivit till mig på Instagram, Facebook, Snapchat och alla övriga sociala medier. Jag vill tacka er som mött upp mig och kramat på mig. Jag vill tacka er för att ni har visat mig ert stöd och visat vart ni står. Jag vet att jag kan lita på er och jag vet att ni backar upp mig när jag behöver det som mest. Ni vet vilka ni är och jag kan sammanfatta allt detta med en mening. Jag älskar er, och jag vore ingenting utan er. 

Att hamna i en traumatisk situation.

Detta är ett inlägg som jag vill att ni läser. Det kvittar om ni är närstående till mig, eller om ni rent av bara är nyfikna. Jag vill ändå att just Du som läser faktiskt tar dig tiden att granska texten, förstå dess innebörd och tar med dig någonting från den. 

 
Att gå igenom någonting traumatiskt kan vara både psykiskt och fysiskt krävande. Både av en drabbad och av personer i den drabbades omgivning. Det suger ut otroligt mycket energi, kraft, ork och i vissa fall även livslust. 
 
Att bli drabbad av någonting som kommer att sätta ärr för livet är ingenting som man räknar med. Som medmänniska under året 2017 så läser man otroligt mycket om våld, mord, rån, våldtäkter och otroligt mycket annat. Men många går med inställningen att "det finns runt i kring mig, men det händer inte mig". Jag var en av dem. 
 
Att vara medarbetare på ett företag som Circle K innebär inte mycket för speciellt många. Man är säljare på en bensinstation och man möter tusentals kunder i veckan. Alla dagar skiljer sig från varandra, alla människor man möter är olika och därmed blir också dagarna väldigt olika men dem ser ofta ganska lika ut. Man kommer till jobbet, man pratar strunt med sina kollegor, man möter otroligt mycket kunder (glada som arga, lugna som stressade) och man gör sina rutiner. Sedan stämplar man ut och man går hem. 
 
I torsdags kväll, den 14/9 så gick jag på mitt nattpass precis som planerat. Jag skulle jobba natt med en kollega till mig och vi hade det otroligt lugnt hela kvällen. Rutinerna gjordes, taxichaufförerna kom och köpte sitt kaffe och allt flöt på. Det jag inte hade med mig i bakhuvudet var att hela livet kan förändras inom loppet av några sekunder. Och precis så blev det. Klockan tio över tre hade jag och min kollega ett besök i butiken, ett för oss helt oväntat möte. Personen i fråga var beväpnad med pistolliknande vapen samt kniv. Inom loppet av sekunder stod vi plötsligt i mitten av ett beväpnat rånförsök. 
 
Min kropp reagerade med rädsla, panik, ångest och jag hamnade i ett chocktillstånd. Själva mötet med gärningsmannen kändes som år och dagar, men i realtid så handlade det om fåtal minuter. I en sådan situation så önskar man ingenting annat än att det ska ta slut och vara över. Rent fysiskt så är jag inte skadad, jag blev berörd fysiskt av gärningsmannen och det blev även min kollega men ingen av oss har fysiska skador efter överfallet. Rent psykiskt så är jag trasig. 
 
Vad händer nu? 
Efter överfallet så är jag nervös, jag är stressad och jag är orolig. Jag känner otrolig ångest när jag är ensam och jag ser helst att jag har sällskap 24 timmar om dygnet. Måendet lever en berg- och dalbana och på minuter kan det förändras från helt okej till katastrof. Utan en specifik anledning eller en specifik händelse kan jag bryta ihop i ren och skär ångestattack och gråta. Ibland rinner tårarna i minuter, ibland i timmar. När en främmande människa springer mot mig så blir jag stressad, för då uppstår en Flashback. Jag påminns om gärningsmannen som sprang emot oss i butiken. 
 
Att ha stöd och att få omtanke från närstående och personer i min omgivning har varit avgörande sedan händelsen. Jag har fått så otroligt många stärkande kramar, sms, samtal, Facebook-meddelanden och kommentarer/privata meddelanden på sociala medier. Jag har blivit kontaktad av personer jag känner väl, och av personer som jag knappt haft någon kontakt med och aldrig träffat i verkliga livet. Min arbetsgivare har tillgodosett att jag får proffesionellt stöd i form av kristerapi och jag träffar nu en terapeut minst 1 gång/vecka som skall finnas som stöd för mig och hjälpa mig att bearbeta min ångest. Jag är sjukskriven på obestämd tid men hoppas kunna vara stark nog att ta mig tillbaka till min älskade arbetsplats inom snar framtid. 
 
Slutligen, så vill jag bara uppmana Dig som läser detta till att faktiskt Se och Lyssna På personerna i din omgivning. Det behöver inte handla om att du ska offra hela din värld och all din tid, men ibland kan till och med ett kort sms där du visar omtanke spela stor roll för en drabbad. Vissa drabbade vill inte prata om det som hänt och har svårt för att öppna upp sig i en jobbig situation. Men i stor utsträckning så har alla som blir drabbade av någonting gemensamt att dessa personer behöver få stöd och omtanke. Och i ett sådant fall så kan just Ditt samtal, Ditt sms eller Din omtanke spela stor roll. 
 
Kom ihåg att Ingen kan göra Allt, men Alla kan göra Något.
 
 

170818

Okej, så. Vad har hänt? Massor.
 
Jag och Erik är inte längre ett par. Ni som känner mig vet om detta sedan länge. Vi behöver inte gå in på detaljer kring det tycker jag. Det är inte väsentligt. Utöver det så har jag lärt känna en hel drös med nya, helt fantastiska människor. Mitt liv har i stort sett kretsat kring bilar och bilmänniskor under 2017. Jag har gått på mycket bilträffar, streetrace och andra biltillställningar. Jag var på Elmia 2017. Jag har spenderat oräkneliga timmar i vår grannstad Västerås och jag har spenderat ännu fler timmar i bilen. 
 
Angående bilen så kände jag att jag ville bli av med min Golf jag hade. Golf var absolut inte min typ av bil och jag kände att det var dags att förgylla min dröm och köpa en BMW. Alla får ha delade åsikter om BMW, givetvis. Men jag älskar min bil och kände att bytet av bil var en uppgradering om något. Numera kör jag en silvrig BMW E39. Närmare bestämt en 525i Touring för er som är lite insatta. 
 
Måendet? Det pendlar som sagt. Vissa dagar är jag solskensglad och allt är på topp. Vissa dagar är inte så bra och jag kan både gråta och skrika om vartannat. Men det är på bättringsväg. Det går åt rätt håll och jag håller mig till att umgås med människor som får mig att må bra, och det hjälper. 
 
Jobb? Jag är kvar på Circle K Sverige. Trivs med mitt jobb, älskar mitt jobb och jag älskar mina kollegor. Att jobba som en säljare på en bensinmack kanske inte verkar vara så mycket för världen. Och det kanske det inte är heller. Men att trivas med sitt jobb och att känna sig positiv och glad när man får gå dit, det är viktigt för mig. För tillfället håller jag hus på Circle K i Märsta. Så svänger ni förbi där så kom in och säg hej vettja, så bjuder jag på en kaffe! 
 
Idag, en vanlig fredag egentligen. Jag ska jobba kvällspass och jobbar hela helgen så det blir inte mycket av en partyhelg för min del. Men det gör mig egentligen inte så mycket. Stockholm bjuder på mysväder idag så det är regnigt och grått, men jag skall hålla mig inomhus så det stör mig inte. Däremot är det dags att ta en klunk av min Redbull och pallra mig ut i köket och göra frukost nu.
 
På återseende darlings, adjö.

Long time, no see

Hej kompisar. Längesen? Tittade in på min egen blogg igår och kom på att jag eventuellt skulle behöva skriva av mig. Gudarna skall veta att det hänt mycket sedan jag tittade in här sist. 


Jag är singel. Jag har hunnit gå igenom dalar upp till skyarna och ner till helvete på måendefronten. Jag har sovit dåligt, ätit dåligt, skrattat, gråtit, älskat, hatat och allt däremellan. 

Tänkte att jag skulle titta in lite senare vid en dator och kasta in en uppdatering eller två. 

Adjö sålänge. 


Att skriva av sig.

Kompisar, whats up? 
Vet att förmodligen ingen läser min blogg längre. Och det gör faktiskt inte så jättemycket för min del. Jag känner mest att jag är inne i en period där jag behöver skriva av mig. Inte nödvändigtvis för att någon skall läsa det, men för att jag behöver få ut det i ord på papper. Men då jag är för lat för att skriva för hand, och jag alltid kan spara allt i bloggen om man vill gå tillbaka senare så kan jag ju likagärna lägga upp det här. 

2016. Ett ganska stort år. 16 december 2015 flyttade jag in i min egna lägenhet, min första. För mig var det ett stort men naturligt steg att flytta hemifrån. Bara någon månad senare så började jag träffa min nuvarande sambo, Erik. Vi har nu träffats och varit tillsammans i över 9 månaders tid. Tiden går jävligt fort när man har roligt. Tillsammans har vi skrattat, gråtit, slagit oss, stökat ner, städat upp och varit på äventyr tillsammans. Erik är en kille som kom in ganska snabbt i mitt liv, en kille jag väldigt snabbt fick förtroende för till skillnad mot killar jag träffat innan under mina år som tonåring. Detta är på en ny nivå. Hur cheesy det än låter är detta mannen som jag vill skall sätta en ring på mitt finger en dag, så känns det. Kalla oss tonårskära, om ni vill. 
 
Vad har hänt under 2016 då? Jag har jobbat på många olika jobb. Jag jobbade som lärarvikarie och fritidspedagog under hela vintern och våren. Jobbade extra på Espresso House Kista Bibliotek (världens längsta cafénamn?) men var lärarvikarie i grunden. Började sedan en inlärningsprocess på Haymarket by Scandic, men det kändes inte alls rätt och kontraktet hölls inte så jag sade upp mig. Det hade varit en öppning in i hotellbranschen men det kändes inte som det jag ville göra, så då blev det inte så. Påbörjade min säsong som Enhetsansvarig på Gröna Lund, men magkatarren och psyket tog alldeles för mycket stryk så tillslut så gav jag upp min tjänst där och bytte ut den mot en 30h/v-tjänst på Espresso House Kista Galleria. Där har jag nu jobbat sedan början på juli, och det har gått upp och ner men jag hänger kvar där eftersom att baristayrket på riktigt är min grej och det jag älskar att göra. 
 
I övrigt då? Hälsan. Den har ju också gått ganska mycket upp och ner, tjoho? Ögonen håller sig stabila i år. Hela förra våren och sommaren var det kaos och läkarbesök 1-2ggr per vecka. Nu har jag inte varit där sedan i våras, så nu är det kontroll snart igen. Magkatarren är käpprätt åt helvete och jag skulle gärna skicka min magsäck ner till Satan själv om jag kunde, men så funkar det ju inte riktigt. Någon som vill byta? Nä, trodde inte det. Men, men. Magkatarren bråkar dag som natt. Har ont, det svider, får halsbränna och ja det är bökigt helt enkelt. Har provat alla tabletter och mediciner som jag fått, men inget hjälper. Inväntar sedan i maj/juni en tid för Gastroskopi på Sophiahemmet, MEN har fortfarande inte hört någonting så jag antar att jag fortfarande står i väntelista. Skall ringa och skälla imorgon. Eksemen bråkar, huden är torr och ja. Det är lite sådär helt enkelt, men man skall inte klaga. Jag har inte problem med hjärtat, och jag lider inte av någon sjukdom som påverkar hjärnan. Så jag skall vara glad. Det hade ju faktiskt kunnat vara värre, right? 
 
Kul fakta? Jag har hunnit tatuera mig, några fingertatueringar föll på plats. Meningslösa, men jag gillar dem. Vi köpte hund, en fantastisk amstaff som hette Balder. Men dessvärre trivdes han inte riktigt och för att göra det bästa för hunden så fick han flytta till ett annat hem i Hässelby. Tråkigt, men ett bra beslut. Idag är vi dock ändå tre i hemmet. Jag, Erik och lilla katten Towtow. En korthårig Norsk Skogskatt på 8 år som har bott hos Erik sedan kattungetiden och som nu har fått flytta hem till oss. Min kattallergi bör hata mig, men det gör den faktiskt inte. Känner knappt någonting, så allergin kanske börjar ge med sig lite? Så nu ligger han i alla fall här i knät och spinner som en ferrarrimotor. 

Bytt hårfärg har jag gjort också. Efter över 2 år som rödhårig bestämde jag mig för att gå all black, så atteeeh det blev så. Håret blev svart som natten och nu är det dags att färga igen men jag funderar på att låta det blekas lite och sedan övergå till en blondare nyans. Har ju inte varit blond på väldigt många år nu, kanske skall jag följa den gråblonda trenden som går?
 
Bil har vi köpt också. Mormor ville uppgradera sig, och åkte och köpte en sprillans ny Toyota så jag fick kompispris på hennes Volkswagen Golf från 06 som hon hade. Så den är nu i vår ägo, vår lilla blå pärla. Fantastiskt trevligt med bil, faktiskt. Nu försöker vi få tag i en hyrplats för vintern för att slippa stå på gatan och bli insnöad av plogbilarna, men det är lättare sagt än gjort här i lilla Blackeberg där varenda hushåll äger bil/bilar.
 
Erik är på jobbet och meckar cyklar, och jag själv jobbar kvällspass för tredje kvällen i rad så jag sitter hemma i sängen i väntan på bättre tider. Skall ha möte med Emma innan arbetspasset idag, så skall in lite tidigare men annars är allt i sin ordning. Jag hoppas på en lugn kväll så att jag slipper stressa mig igenom stängningsmomenten på jobbet. Ledig onsdag och torsdag, jobbar hela helgen. Trist men så är det ibland.

Vet inte om jag har så mycket mer att ventilera kring i nuläget, men kanske bidrar med lite bilder under dagen. 
Vem vet? 

Lördagsträning

 

21 December

Det här med gran var något jag helt plötsligt fick bestämma själv nu när jag flyttat hemifrån. Antingen köpte jag inte en, eller så köpte jag en. Valet blev helt mitt eget och ganska snabbt så bestämde jag mig för att jo men självklart vill jag ha en gran. En julfantast som jag kan ju inte bo i en lägenhet utan gran? Däremot så kom jag även överens med mig själv om att det är en himla mängd utgifter som tillkommer då och när jag räknade på det så skulle det gå på ungefär en tusenlapp allt som allt eftersom att jag inte ens hade en julgransfot. Då bestämde jag mig för att inte köpa en gran, eftersom att en tusenlapp motsvarar ungefär 2v mat för min del vilket är ganska mycket. MEN då jag har en fantastisk mamma, så blev det en gran i alla fall. Hon kom och överraskade mig på jobbet i lördags med en stor kasse från Clas Ohlsson. I den hade hon köpt glitter, en ljusslinga, lite julgranskulor och en julgransfot. Hon hade även lagt i en superduperfin julgranskula i form av en fågel med (fejk)fjädersvans. Hur fin som helst! Så då blev det en gran i alla fall. Allt som saknades var ju granen. Så igår morse gick jag ner på torget och köpte mig en gran, och det skulle bli en liten men jag förälskade mig i en stor gran. Så en stor gran fick det bli! Kompletteringsköpte en stjärna till toppen och lite extra kulor på Clas Ohlsson för typ en hundralapp och pyntade när jag kom hem från jobbet igår. Är SÅÅÅ nöjd och glad. Det luktar gran i hela lägenheten och den är så fin, kommer aldrig vilja kasta ut den?! 
 
Nu är det dock dags för mig att börja åka mot jobbet, jobbar 16-22:30 idag så är inte hemma förrän midnatt. Men vad gör väl det? 2 arbetspass kvar till julledighet, PUSS.
 
 

Did you know?

Hej, hej, hej och hemskt mycket HEJ! 
Vet ni, det har hänt så fruktansvärt mycket i mitt liv som ni som enbart följer min blogg har gått miste om för att jag lagt bloggandet på hyllan ganska mycket. Flikar mest in med lite bilder och ord när jag känner för det och har tid, och det är inte allt jag har tid tyvärr. Men om vi ska försöka ha en liten catch up.. Först och främst, och allra största skillnaden är att jag har FLYTTAT HEMIFRÅN. Hur sjukt är inte det? Jag har tagit mitt pickpack och flyttat. På många fronter är det fruktansvärt läskigt att stå på egna ben, men samtidigt så är det så himla spännande, mysigt, roligt och fantastiskt att jag inte kan vara annat än glad. Lägenheten är en etta på 27kvm som ligger i Blackeberg Centrum. Den är fantastiskt ljus, vitmålad och fin med separat köksdel med kökslucka där jag har bordsskiva och barstolar skall köpas. Har även badrum med dusch, inbygd sovhörna samt en stor garderob. Allt man kan önska av en etta och den är precis lagom stor för mig som hyr ensam. Lite bilder och text finns nedan så checka in det om ni är nyfikna.
 
Inflyttningsdagen! Flyttlasset gick klockan 14 söndagen den 13/12 2015. Sedan firade jag, mamma och tre av mina bröder inflytten med pizza. Övre bilden är tagen samma kväll som inflytt när jag hade fått iordning lite.
 
Min lilla myshörna med tv och massa tända ljus. Precis till vänster framför tv-bänken står soffan. 
 
Idag kom även pappa förbi här hemma hos mig och med sig hade han min bordsskiva som han hade köpt och sågat ut, samt en ny dammsugare och en splitterny mikro (!!) i tidig julklapp. Lyckligast på jorden är jag. Han hjälpte även till med lite småfix här hemma som att borra upp en hylla, byta lampa i vardagsrummet/hallen och lite annat smått och gått. Världens bästa pappa helt enkelt!
 
Den andra stora förändringen är att jag var på Huckleberry Tattoo i onsdags och påbörjade min legpiece! Motivet är en hjort som är inramad och med en fågel som sällskap. Bild finner ni nedan. Jag är fruktansvärt nöjd, långt över förväntan nöjd! Den är gjord av fantastiska Jessica på HB-Tattoo och första sittningen tog 4 timmar. Nu väntas färg och mer skuggning lite längre fram, förhoppningsvis hinner jag klart med den innan sommaren om allt går som planerat. 
 
Här låg jag på tatueringsbritsen med rumpan bar i 4 timmar. Det fantastiska resultatet ser ni nedan.
 
Och här mina vänner är min fantastiska tatuering. Den är en A4 och lite längre på höjden och täcker alltså halva låret. Den är placerad på höger ben och på sidan som ni kanske kan se och går lite ut på framsida lår och baksida lår. Första sittningen kostade 3000kr och den är somsagt skissad och tatuerad av Jessica på Huckleberry Tattoo.
 
That's all for now. Jobbar 11-20 imorgon och på söndag så ska försöka komma till ro och somna strax. 
XOXO
 

1 December

Hörrni, dagens datum?! December är redan här. Hur sjukt? Tiden går så fruktansvärt fort. Det känns som att jag alldeles nyss jobbade min sista dag på Gröna Lund, hade någon dag hemma och sedan for iväg på en Sverige runt-resa. Det känns som att det alldeles nyss var min födelsedag och jag firades av släkt och vänner. Nu står vi här den 1 december med ynka 30 dagar kvar av 2015. Jag har haft en såndär typiskt "1 december-morgon". Öppnat första luckan i chokladkalendern, tänt båda mina 24-dagars ljus och kollat på första avsnittet av årets julkalender på SVT Play. En vörtmacka till frukost och två koppar te har jag hunnit med också. 
 
Idag var planen att jag skulle inviga december med att gå en shoppingrunda på stan med Emelie men stackarn har fått feber så det blir inte av. Jag måste hursom till stan ändå så jag tar med mig Anneli som råkade vara ledig idag, tipptopp ju! I övrigt så ska jag jobba onsdag och torsdag, har även personalmöte på torsdag kväll. Och sen på fredag så är jag ledig för då ska jag plocka upp mina älskade småsyskon och åka och mysshoppa lite. Blir nog Kista, eller kanske Stinsen. Återstår att se. Lördag är det JULBORD och söndag ska jag, mamsen och hela familjen ha adventsmys med frukost och bakning hela dagen. Det skall bland annat göras pepparkakor och pepparkakshus. Det blir en bra vecka det här! 
 
Nu måste jag dricka upp tekoppen, käka något lätt till lunch och kleta lite mascara på fransarna. Sen är det dags att bege sig mot tåget för att möta upp Anneli. Vi hörs och ses, LOVE.

Rituals

Två av mina presenter från i lördags som jag tänker passa på att använda i duschen ikväll. Tänkte berätta om helgen och alla presenter lite senare men detta får räcka för nu. Ska hänga lite med familjen och förhoppningsvis är det middag snart, hungrig!!

Äventyr

Jag saknar äventyr. Jag saknar att vara på äventyr med två av mina absoluta favoriter i hela världen (min pojkvän och min bestie). Jag saknar att stiga upp runt 7 på morgonen och dricka kaffe i soluppgången. Jag saknar att utforska stugbyar, vattenfall och vägar vi inte visste existerade. However så är livet jävligt bra ändå! Jag har idag jobbat 8-16 och sedan varit på baristautbildning 17-21 med världens bästa Masterbarista Sara! Har landat hemma i sängen och möts av avin till min nya telefon, så ska hämta den imorgon bitti. WOHOA! I övrigt så tänkte jag försöka somna nu, behöver energi till torsdag och fredag. Mycket som skall göras innan firandet på lördag! Hur det går att somna återstår att se, förmodligen inte så bra. Men värt ett försök! Imorgon blir det paketuthämtning (som jag sa, tjatig much), IKEA, shoppingrunda med Emelie och biskvibak! Tjöho.
 
I'll talk to you guys later. LOVE

It's all about love

Godkväll! Det var inte igår? Hoppas ni haft det bra i alla fall. Tänkte sammanfatta senaste veckan lite kort! Jag har jobbat som en galning, fått min födelsedagspresent av T, ätit sushi till födelsedagsmiddag, kollat på animerade filmer, ätit godis och god mat och planerat kommande vecka. Idag är det måndag och jag har varit på lung- & allergimottagningen på SÖS för nya andningstest. Fick nya mediciner, yadayada inget intressant där. I veckan ska jag jobba, gå på baristautbildning, köra första julhandlingsrundan med Emelie och på lördag blir det 60års-partaj med mamsen (hon fyller 40, 40+20=60 ;)). Inför partajet ska det fixas spellistor, handlas, bakas och planeras. Mer om det kanske kommer.
 
Nu ska jag försöka komma till ro att lägga mig i sängen och varva ner så att jag somnar i tid (förhoppningsvis). XOXO

My "ride or die" tea

Börjar morgonen med en härlig frukost. Mitt favorit-te från Indiska "Cozy Christmas" och en fralla med ost. Till det har jag tänt lite ljus och kollar på en film, perfekt sätt att starta morgonen på en sånhär regning höstmorgon! Idag jobbar jag 9-18 och sen ska jag hem till mannen i mitt liv. Förutom det hade jag faktiskt inte så mycket mer att bjuda på.

JO JUSTE! Var på Ikea igår med Nadia, alltså oh so cozy. Ikea har tagit in sin julkollektion för i år och det fanns så mycket fint! Dock kom jag bara hem med lite småsaker. Köpte lite godis, adventsljus och en frukostbricka. Passade även på att köpa hem deras rösti som jag ska testa, samt deras chips som är såå goda! 
 
Men nu mina små, så är det dags för mig att avrunda så att jag kan börja packa ihop mig och gå till bussen snart. 

Att gå all in för ett jobb.

För mig handlar arbete mycket om ambition. Jag skulle aldrig kunna stanna kvar på en arbetsplats när jag inte känner mig engagerad för det är inte sån jag är. Får ofta höra att jag är väldigt ambitiös och engagerad i det jag gör och att jag gör allt eller inget. Det finns ingen gråskala däremellan för min del. Jag har nu jobbat på diverse skolor/förskolor under några veckors tid och hela denna veckan har jag jobbat på Espresso House. Mina tider på förskolor/skolor ligger oftast på 8-16:30 och mina tider på EH denna veckan (samt nästa vecka) har varit 9-18. Under dessa timmar ligger min telefon på ljudlöst i jackfickan som hänger på kontoret och sedan hinner jag sitta med telefonen under mina bussresor hem, sedan när jag kommer hem då går jag och lägger mig och sedan upp och på't igen morgonen efter.
 
Kanske låter tråkigt för många, men för någon som älskar sitt jobb så är det inte så konstigt. Sedan hade jag kunnat sitta uppe hela nätterna och kolla på Youtubeklipp, blogga eller redigera bilder men då jag är mån om min hälsa och känner mig själv så pass väl så vet jag att jag behöver mina timmar av sömn för att orka. Jag kan sova 3 timmar och sedan dra i mig en redbull och gå till jobbet, det funkar någon dag som det är kris. Men det är inte så jag vill leva mitt liv, jag har gjort det förut - framförallt under mina säsonger på Gröna Lund - men jag känner mig ganska färdig med det för hela min kropp fallerar, och inte minst min magkatarr som blir helt knäpp och min stressnivå som slår i taket. 
 
Flertal personer kanske också har noterat att jag inte längre drar ut och festar och dricker speciellt mycket alkohol jämfört med vad som har synts på min Facebook, Instagram och här i bloggen för några månader sedan. Det är också något som jag inte alls dras till längre. Jag tycker absolut att det är kul att dra ut för att dricka drinkar och dansa rumpan av mig någon gång ibland, men inte varje helg och absolut inte flera gånger i veckan. Jag satsar hellre på att jobba, göra karriär, tjäna pengar och i framtiden köpa en lägenhet och en bil.
 
Vi alla är olika. Vi alla har olika mål. Och vi alla växer upp i olika takt.
Jag har redan växt upp. Jag har redan satt mina mål.
Och jag har funnit vägarna jag måste gå för att ta mig dit.
 
That's all for now, xoxo.

Yasuragi Hasseludden

Idag, mina vänner så har jag spenderat en heldag på Yasuragi Hasseludden. Det har varit helt fantastiskt och så underbart avkopplande. Vi började morgonen med frukost kl 7:15. Vi har även hunnit med att bada i varma källor, simma några längder i simbassängen, gått på klangmeditation, badat lite till, fått massage, ätit supergod sushi, vilat i mjuka stolar under varma filtar och lite allt möjligt. En fantastisk dag helt enkelt med fokus på enbart avkoppling. Yasuragi blir tradition 1-2 ggr om året från och med nu för min del. Min stressade själ behövde verkligen detta. Nu har jag helg en dag till (imorgon, lördag). Sedan jobbar jag 9-18 på söndag och är ledig måndag. Sedan är jag faktiskt bokad på jobb tisdag-fredag på ett fritidshem i Jakobsberg. Ovanligt att man är bokad så här långt i förväg men ibland har man tur! Imorgon ska småbrorsorna firas, och jag är supertrött så jag ska inta sängläge med Kockarnas Kamp på datorn. Peyz.


Att planera sitt liv

Personer som känner mig är medvetna om att jag är ett kontrollfreak som vill ha allting planerat in i minsta detalj, gärna långt i förväg. Använder mig fortfarande av en fysisk kalender men försöker få in allting i Google Kalender också (superbra app för er som inte tycker om kalendern som finns i mobilen). I kalendern skriver jag in allt! Det som är så bra med Google Kalender är att man kan färglägga sina "poster" i kalendern, så jag har t.ex. att alla jobb-inlägg är röda, nöjes-inlägg är gröna och sjukhustider är gula. På så sätt håller jag hela tiden koll på allt, framförallt alla sjukhustider (haha). Men även arbetsuppdrag jag bokas på i förväg samt mina pass på Espresso House och liknande. Det lugnar min stressade mage så sjukt mycket att veta att jag har allt uppskrivet på två olika ställen, så skulle telefonen dö så har jag det i kalendern men skulle kalendern försvinna så har jag det i telefonen. 
 
Har till exempel redan planerat saker i december som står med i kalendrarna. Julbord x2 bland annat, samt lite julmys, julfirande, adventsmys osv! Så himla skönt att ha allting fixat så slipper man den här sista minuten-stressen som de flesta drabbas av, framförallt när det kommer till julen. 
 
Nu är det dock dags för mig att röra mig iväg mot bilen, för idag är det vardagslyx på högsta nivå (för min del) att få ta bilen till jobbet! Jobbar på en förskola i Jakobsberg idag, dock så är det tydligen fruktansvärda köer dit då det har varit någon krock på E18 (som vanligt) så ska åka lite tidigare än tänkt. Men jobb 9-16 och sedan tar jag några dagar ledigt (2 dagar närmare bestämt) för sedan jobbar jag på söndag.

Nu måste jag röra mig, vi hörs pussgurkor.

151310

Sitter i sängen och njuter. Det är morgon, solen är påväg upp och luften ute är sådär härligt kylig. Jag sitter här, inlindad i mitt täcke med massa tända ljus och en tekopp i handen. Jag behöver verkligen såna här mornar med jämna mellanrum för att orka med. Jobbade ett kvällspass på Espresso House (mitt första sedan i april) i söndags, vilket var superroligt. Det är verkligen bakom espressomaskinen jag hör hemma. Igår var en superintensiv dag med mycket att göra och jag la mig ner i sängen redan vid 20:30, helt slut. Fick dessvärre en grov rethosta när jag lade mig ner så kunde inte somna förrän efter 22 ändå. Ohwell, så kan det vara. Nu dricker jag i alla fall hostmedicin tills hostan ger med sig, trött på rethosta.
 
Har fått jobb idag också, så ska röra mig mot bussen om en liten stund. 9-16:30 kör jag idag på en förskola, älskar dagisbarn men kommer vara fullt redo med handspriten haha. Inte bli sjuk igen, det har jag ingen lust med.
 
Vi får höras, nu ska jag fylla i ögonbrynen och dricka upp mitt te. Puss! 

Updated wishlist

 

Tidigare inlägg